Tror att nästan alla har känt känslan av att dom vill ha något så mycket att dom nästan kan göra vad som helst för det. Det känns nästan som en sporre att det går dåligt för att man försöker bara ändå igen. Man vill helt enkelt inte ge upp, man hoppas in i det sista att det fortfarande ska fungera. Finns ju också många önskningar man kan ha om detta ämne, men i mitt fall är det väl ett förhållande.
I mitt fall är det inte direkt så, alla luckor är täppta och det finns inga kryphål kvar att gå på, men ändå känner jag för att bara fortsätta med det jag gör. Undrar vilken sida det känns mest dåligt för? Om jag mår dåligt av det hur mår den andra parten då? Finns väl bara en väg att veta vad som står på, och det är väl att fråga rätt ut.
Jag är kanske den som ser ut och vara den största idioten, folket tror väl om den ena parten ger sig så är det naivt och att det inte kommer ge något. Men jag då? Ska jag ge upp och bara leva vidare? Sopa av det från mina axlar och bara leva vidare och tro att det inte är ett problem?
Antar att hur man än gör sårar man någon eller sig själv. Det är ett väldigt svårt val och det känns som att man kommer ångra sig senare i livet om man inte tar chansen nu. Vad är det värsta som kan hända?
Peace out
Martin
onsdag 4 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar